O Behörigheter och omdömen

 RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2015-2016

 Behörighet till högskolan

Behörighetskraven till högskolan regleras i Högskoleförordningen och är anpassade till ämnesplanerna för ”Gymnasieskola 2011”. Grundläggande behörighet har den som har examen från ett högskoleförberedande program eller yrkesexamen med godkänt i Svenska/Svenska som andraspråk 2 och 3 och Engelska 6 eller utbildning som motsvarar detta. Universitets- och högskolerådet anger i sina föreskrifter hur folkhögskolans behörighetsgivning ska utformas för att kunna vara ”utbildning som motsvarar detta”.

Grundläggande behörighet från folkhögskola

Grundläggande behörighet som intygas på folkhögskola innefattar dels ett omfattningskrav som gäller fullgjorda läsår på folkhögskola som sammanlagt ska motsvara 3 år på gymnasienivå enligt något av de fyra alternativen nedan, dels ett innehållskrav som gäller kunskaper som motsvarar 10 specificerade kurser:

Omfattningskrav: Grundläggande behörighet till högskolestudier har den som vid folkhögskola fullgjort

– en treårig utbildning,

– en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan,

– en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller

– en ettårig utbildning på som bygger på minst två års studier i gymnasieskolan.

Innehållskrav: Dessutom krävs att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande 10 gymnasiala kurser;

Svenska 1, 2 och 3 alternativt Svenska som andraspråk 1, 2 och 3

Engelska 5 och 6

Matematik 1 a, b eller c

Samhällskunskap 1a1

Naturkunskap 1a1

Religionskunskap 1

Historia 1a1

 

Kommentarer:

Folkhögskolorna bestämmer själva över innehållet, upplägget och utformningen i Allmän kurs. De gymnasiegemensamma kurserna som ingår i innehållskravet motsvarar drygt halva kurstiden i en tvåårig kurs. Men man kan om man vill låta dessa ämnen få ta ytterligare tid. Det finns ändå ett stort utrymme för folkhögskolorna att fritt utforma och profilera den övriga tiden på Allmän kurs för att uppfylla omfattningskravet.

För att kunna göra bedömningar vad ”kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå” (motsvarande lägst betyget E) innebär för respektive kurs får man ta del av Skolverkets föreskrifter om kursplaner och kunskapskrav för betyg för gymnasieskolan. Se www.skolverket.se: Läroplaner, ämnesplaner och kursplaner (Gy2011).

Folkhögskolan intygar kunskaper som motsvarar gymnasieskolans ämnesplaner. Motsvarandebedömningen innebär att det finns utrymme att anpassa organisation, innehåll och arbetsformer efter deltagarna och folkhögskolans särart.

Varje år ska omfatta minst 30 veckors heltidsstudier. Yrkeserfarenheten som kan tillgodoräknas ska motsvara ett läsår, rekommendationen är 9 månader på heltid. Särskild behörighet från folkhögskola

De särskilda behörighetskraven varierar mellan olika utbildningar på högskolan. De särskilda behörighetskraven finns samlade i områdesbehörigheter.

Utöver de tio gymnasiegemensamma kurserna som ingår i folkhögskolans grundläggande behörighet kan folkhögskolorna utfärda intyg om särskild behörighet i övriga kurser på gymnasieskolan om de studerande inhämtat kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i dessa.

 Intyg

”Intyg för behörighet till högskolestudier och yrkeshögskolestudier” märkt ”Folkbildningsrådet/Universitets- och högskolerådet/Myndigheten för yrkeshögskolan 2014” används då folkhögskolorna intygar grundläggande och särskild behörighet samt studieomdöme. Detta intyg finns i det administrativa programmet Avanti. För intygsinstruktioner, se punkt 5 och 6. Samma behörighetsintyg används både för högskola och yrkeshögskola. Finns i Avanti.

Intyg på engelska

Behörighetsintyget finns översatt till engelska: ”Certificate: Eligibility for Higher Education and Higher Vocational Education” märkt 2014. Finns i Avanti.

Till det engelska intyget kan bifogas en information på engelska om folkhögskolan som skolform och dess rätt att utfärda behörigheter till högre studier, ”How to achieve basic eligibility for Higher Education and Higher Vocational Education at Folk High School” Detta informationsblad finns för nedladdning på folkhögskola.nu under ”Tryckt material”.

Folkhögskolestuderande som tänker söka till universitet utomlands kan, utöver folkhögskolans engelska intyg, även vända sig till Universitets- och högskolerådet, UHR, för att få ett Intyg för grundläggande behörighet för utlandsstudier på engelska. Detta intyg styrker att den studerande är grundläggande behöriga till svensk högskola/universitet.

 

Behörighet till yrkeshögskolan

Behörig till yrkeshögskolan är den som har en gymnasieexamen. Det kan vara antingen en högskoleförberedande examen eller en yrkesexamen, d.v.s. det räcker med en yrkesexamen utan de ämneskompletteringar i svenska och engelska som krävs till högskolan. Man kan också ha en utbildning som motsvarar detta. Myndigheten för yrkeshögskolan anger i sina föreskrifter hur folkhögskolans behörighetsgivning ska utformas för att kunna vara ”utbildning som motsvarar detta” (MYHFS 2013:4). ! • Behörighet till yrkeshögskola från folkhögskola Behörigheten som intygas på folkhögskola innefattar dels ett omfattningskrav som gäller fullgjorda läsår på folkhögskola som sammanlagt ska motsvara 3 år på gymnasienivå enligt något av de fyra alternativen nedan, dels ett innehållskrav som gäller kunskaper som motsvarar 7 specificerade kurser:

Behörighet till yrkeshögskola från folkhögskola

Behörigheten som intygas på folkhögskola innefattar dels ett omfattningskrav som gäller fullgjorda läsår på folkhögskola som sammanlagt ska motsvara 3 år på gymnasienivå enligt något av de fyra alternativen nedan, dels ett innehållskrav som gäller kunskaper som motsvarar 7 specificerade kurser:

Omfattningskrav: Behörighet till yrkeshögskolestudier har den som vid folkhögskola fullgjort

– en treårig utbildning,

– en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan,

– en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller

– en ettårig utbildning på som bygger på minst två års studier i gymnasieskolan.

Innehållskrav: Dessutom krävs att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande 7 gymnasiala kurser;

Svenska 1 alternativt Svenska som andraspråk 1

Engelska 5

Matematik 1 a, b eller c

Samhällskunskap 1a1

Naturkunskap 1a1

Religionskunskap 1

Historia 1a1

Kommentarer:

Varje år ska omfatta minst 30 veckors heltidsstudier (eller motsvarande omfattning vid deltidsstudier).

Folkhögskolan intygar omfattningskravet och bedömer vad av tidigare studier inom gymnasieskola, komvux, utländska studier eller arbetslivserfarenhet som kan tillgodoräknas för att uppfylla omfattningskravet. Om folkhögskolan intygat omfattningskravet behöver inte eventuella betyg eller intyg från tidigare skolformer redovisas till antagningsenheten (endast ämnesbehörigheter från annan skolform för att uppfylla innehållskravet måste styrkas med betyg).

Yrkeserfarenheten som kan tillgodoräknas ska motsvara ett läsår, rekommendationen är 9 månader på heltid.

Folkhögskolorna bestämmer själva över innehållet, upplägget och utformningen i Allmän kurs. De gymnasiegemensamma kurserna som ingår i innehållskravet motsvarar ca halva kurstiden i en tvåårig kurs. Men man kan om man vill låta dessa ämnen få ta ytterligare tid. Det finns ändå ett stort utrymme för folkhögskolorna att fritt utforma och profilera den övriga tiden på Allmän kurs för att uppfylla omfattningskravet.

Folkhögskolan intygar kunskaper som motsvarar gymnasieskolans kursinnehåll. Motsvarandebedömningen innebär att det finns utrymme att anpassa organisation, innehåll och arbetsformer efter deltagarna och folkhögskolans särart. ! För att kunna göra bedömningar vad ”kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå” innebär för respektive kurs får man ta del av Skolverkets föreskrifter om kursinnehåll och kunskapskrav för betyg för gymnasieskolan. Se www.skolverket.se: Läroplaner, ämnesplaner och kursplaner (Gy2011).

Särskilda förkunskaper.

Yrkeshögskoleutbildningar ställer ibland krav på särskilda förkunskaper. Det kan motsvara särskild behörighet i vissa gymnasiala kurser eller krav på viss arbetslivserfarenhet. Utöver de 7 gymnasiegemensamma kurser som ingår i folkhögskolans behörighet till yrkeshögskolan kan folkhögskolorna utfärda intyg om särskilda förkunskaper i övriga kurser på gymnasieskolan om de studerande inhämtat kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i dessa

 

Omdöme

Urval till högre studier – urval vid ansökan till högskolan

Alla folkhögskolestuderande som uppfyller både omfattningskravet och innehållskravet och har fått ett studieomdöme utgör en egen urvalsgrupp i betygsurvalet vid antagning till utbildningar på högskolor och universitet.

De innebär att alla som har fullständig behörighet, antingen allmän eller grundläggande, enligt folkhögskolans modell oavsett från vilket år, söker i samma urvalsgrupp. Studerande med 4 eller 7 steg i studieomdömet söker också genom samma urvalsgrupp.

Urvalsgruppens storlek är proportionerlig till antalet sökande i urvalsgruppen.

Som urvalsinstrument för folkhögskolans del vid ansökan till högskolestudier används studieomdömet. Följande omdömen får användas:

Utmärkt studieförmåga meritvärderas som 4

Mycket god – Utmärkt studieförmåga meritvärderas som 3.5

Mycket god studieförmåga meritvärderas som 3

God – Mycket god studieförmåga meritvärderas som 2.5

God studieförmåga meritvärderas som 2

Mindre god – God studieförmåga meritvärderas som 1.5

Mindre god studieförmåga meritvärderas som 1

Om urval måste göras i folkhögskolans urvalsgrupp mellan studerande med lika studieomdöme kan högskolorna antingen lotta eller använda högskoleprovsresultat som särskiljare.

I folkhögskolans urvalsgrupp meritvärderas endast studieomdömet, inga meritpoäng räknas med. Studier på folkhögskola kan inte heller ge meritpoäng i urvalsgrupperna för gymnasiebetyg.

Utöver ovanstående kan folkhögskolestuderande antas i provurvalet under förutsättning att de också gör högskoleprovet.

För mer information om studieomdömet, läs ”Folkbildningsrådets Anvisningar för studieomdömen”.

Urval vid ansökan till yrkeshögskola

Myndigheten för yrkeshögskolan har inte någon föreskrivningsrätt vad gäller urvalet så det finns alltså inte några centrala gemensamma regler för hur urvalet till yrkeshögskola ska gå till om det finns fler sökande än platser.  Hur man gör urvalet beslutar varje enskild yrkeshögskoleanordnare om. Yrkeshögskolorna använder sig inte av olika urvalsgrupper. De använder istället olika kombinationer av arbetsprov, antagningstester, intervjuer, yrkeserfarenhet och räknar om betyg och studieomdömen till olika betygs/meritskalor.  Folkhögskolestuderande måste därför alltid vända sig direkt till respektive yrkeshögskola för information om hur urvalet går till.

Behörighetsintyget

Behörighetsintyget innehåller det som är relevant för att kunna söka till högre studier. Det ska ses som ett komplement till skolans eget intyg och ska inte ersätta detta. Skolans eget intyg ska ge den kompletta bilden av studiernas innehåll och arbetsformer.

All behörighetsgivning på folkhögskola är knuten till undervisning i en kurs vid folkhögskola. Därför ska alltid en kurs anges på behörighetsintyget. Särskild prövning finns inte på folkhögskola.

De folkhögskolestuderande som söker till högskola och yrkeshögskola måste själva skicka in sina behörighetsintyg till mottagande högskola/yrkeshögskola (och även bifoga oavslutade gymnasiebetyg om dessa behövs för att visa på behörigheter i enstaka kurser.) Det finns ingen automatisk överföring till någon nationell betygsdatabas.

Grundläggande behörighet

Den grundläggande behörigheten som intygas på folkhögskola är uppdelad i, och intygas som, två separata delar:

– en del avser omfattningskravet, dvs att den studerande fullgjort kraven för tidsomfattningen i hela läsår enligt något av de fyra alternativen.

 – en del avser innehållskravet; kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i 10 gymnasiala kurser för behörighet till högskolan eller 7 gymnasiala kurser för behörighet till yrkeshögskolan.